Lästid: 4 minuter

Diversity är business

Mångfald som affärsstrategi

Nu letar sig Diversity allt mer från HR:s agenda till ledningsgrupp och VD. Mångfald har utvecklats till att bli en viktig del av affärsstrategin. Varför? För att det helt enkelt är lönsamt. Det kan den ena vetenskapliga rapporten efter den andra, svart på vitt, bevisa. 

Trenden ingår i en artikelserie med rekryteringstrender från TNG:s fördomsfria trendspaning 2021.

På TNG har vi under många år lyft fram affärsfördelarna med mångfald och inkludering. En fördomsfri rekrytering ger högre omsättning, lönsamhet och kundnöjdhet. Dessutom växer dessa företag snabbare. Att ha ett diversifierat team där alla kommer med olika idéer, bakgrunder, perspektiv och förstår sig på kundbasen skapar en högre innovationstakt och ett engagemang som visar sig på sista raden. 

Mångfald numera en affärsstrategi 

Tidigare har närmast alla mångfaldsinitiativ skett på HR:s villkor. Nu ser vi dock en tydlig trend där ägandeskapet av mångfaldsfrågan skiftar från HR till ledningen. Det är inte längre en tokenism för att göra några nöjda internt genom att inkludera minoriteter eller kvinnor på bild på hemsidan. Mångfald är en affärsstrategi. Och en lönsam sådan. Med diversifierade medarbetare växer företaget och lönsamheten ökar.  

Detta bekräftas av tungviktaren Josh Bersin som i sin årliga trendspaning lyfter fram att VD:ar runt om i världen numera har mångfald och inkludering högst upp på dagordningen. 

Förändringen har tvingats fram av rapport efter rapport vars siffror bara pekar åt ett håll. Uppåt – för de organisationer som satsar på att rekrytera med fokus på mångfald. Det har också visat sig finnas en tydlig koppling mellan recession och mångfald. Ju större fokus på mångfald och ju fler perspektiv en organisation har haft, desto bättre klarar sig företag i sämre tider. Något corona-krisen visat tydligt på. 

Läs även: 5 globala HR-trender som får ditt företag att blomstra i kris

Investerare kräver aktivt mångfaldsarbete 

Även gräsrotsrörelser som Black Lives Matter och MeToo har påverkat. Men störst påverkan har de med tjockast plånbok fått. Investeringsbankerna har krävt ökad mångfald om de ska investera. De vet att det är en lönsam affärsstrategi. De vet idag att mer diversifierade styrelser och ledningsgrupper genererar bättre resultat. Även trycket från kunder och medarbetare ökar vilket också påverkat investerare. 

Och siffrorna övertygar

• Enligt Catalyst tjänade företag med högre mångfald i ledningen under en 3-årsperiod 38 % mer från innovativa produkter och tjänster. Det jämfördes med företag vars ledningsgrupper saknade en jämn fördelning av kön, ålder, bakgrund och etnicitet. 
• Kundernas engagemang påverkar också. Enligt Accenture kan 42 % av alla konsumenter betala fem procent mer för att handla på ett företag som autentiskt stöttar mångfald och jämställdhet.  
• 41 % bland HBTQ-kunder byter hellre till ett varumärke som stöttar mångfald. Likadant resonerar etniska minoriteter som vill handla från företag som stöttar olikheter. 
• Produktivitetssiffror har också påverkat. Studier visar att så lite som 1 % könsdiskriminering på ett Fortune 500-företag kan leda till 32 felrekryteringar enligt forskare. Det leder i sin tur till en produktivitetsförlust på 2,8 miljoner dollar per år. 

McKinseys släppte nyligen en ny mångfaldsrapport – denna gång med namnet Diversity wins. Och här visar företaget åter igen att organisationer som bedriver ett aktivt mångfalds- och inkluderingsarbete ökar sin lönsamhet. Rapporten visar att en organisation med bred etnisk och kulturell mångfald ökar sin prestation med 36 %, medan en mer jämlik ledningsgrupp i 33 % av fallen genererar bättre lönsamhet än genomsnittet. En mer jämlik könsfördelning i ledningsgruppen förbättrar också det finansiella resultatet. En affärsstrategi som helt enkelt går att förbise. 

Tyvärr ser vi samtidigt att företag backar i sitt mångfaldsarbete, vilket i sin tur reflekteras på sämre lönsamhetssiffror. Det här bekräftas också av svenska stiftelsen Allbright. 

Utvecklingen har även avstannat i Sverige de senaste åren, och snart ligger vi sämst till i Norden, enligt Allbrights VD. Andelen jämställda bolag står stilla på 19 procent och detsamma gäller utvecklingen av kvinnor på styrelsenivå samt VD-poster bland börsbolagen. Där har bolag som helt saknar kvinnor i ledningsgrupper blivit fler. 

Med nuvarande takt förutspår Allbright att de svenska bolagen uppnår jämlikhet först 2042. De funderar därför i banor om kvotering. 

Den enda ljusglimt som finns är att kvinnor i börsens ledningsgrupper ökat något från 24 till 25 %. En låg ökning med tanke på att jämlika ledningsgrupper har 70 % större sannolikhet att expandera och lyckas på nya marknader. Speciellt med tanke på hur mycket exportverksamhet vi har i Sverige. 

Styrelsemedlemmar spelar stor roll 

Även styrelsens uppsättning påverkar lönsamheten. I Nordeas rapport ”Five Degrees of Diversity” framkommer att en jämn köns- och åldersfördelning i styrelsen kan höja avkastningen med 5 %. Dessutom stabiliseras börskursen. En mer jämställd styrelse hanterar också risk bättre, minskar felaktigheter i den finansiella rapporteringen samt har färre problem med bedrägeri och ekonomisk brottslighet visar annan data. 

Även marknadsvärderingen är högre på bolag som använder best practise kring inkludering och rekrytering. Det är också tydligt att aktiekursen går upp när ett bolag vinner ett mångfaldspris. 

Detta har investerare givetvis noterat. Den multinationella investeringsbanken Goldman Sachs kommer därför inte börsnotera ett bolag varken i USA eller Europa som inte har minst en diversifierad styrelsemedlem. Även SEB överväger att nobba börskandidater som inte har tillräcklig mångfald i styrelsen. 

Samtidigt finns det röster från den akademiska världen som inte är lika övertygade. Katherine Klein är professor vid University of Pennsylvania och menar att fler kvinnor i styrelserummen inte bidrar till vare sig högre eller lägre lönsamhet. Oliktänkande handlar inte om genus, utan om olika perspektiv. 

Fler hakar på mångfaldstrenden 

Nasdaq i Stockholm har känt att vindarna vänt (efter massiv kritik) och vill nu öka mångfalden i styrelserummen. I år kommer de därför samarbeta med redan nämnda Allbright och erbjuda mångfaldsutbildning till både noterade och onoterade bolag. 

Kapitalförvaltarjätten Blackrock och en av de största ägarna på Stockholmsbörsen har även de gått hårt ut i Sverige. De kräver att svenska företag under 2021 ska se över sitt ledarskap och öka mångfalden i styrelsens sammansättning, men också bland medarbetarna. Varför? Det är en sund och lönsam affärsstrategi. Detta har fått en hel del kritik från etablissemanget i Sverige då det rör om en del i grytan. 

Till och med EU är med på noterna när det gäller affärsnyttan med mångfald. I maj är det dags för #EUDiversityMonth. I hela EU kommer då ämnet uppmärksammas en hel månad.