Lästid: 4 minuter

Lookism och beauty bias

chefer tar rekryteringsbeslut på utseende

För ful för jobbet? Nej, de flesta av oss är nog överens om att rekryteringsbeslut ska tas utifrån kompetens, fakta och vetenskapliga grunder. Inget annat. Men i takt med att remote rekrytering ökar och anställningsintervjuer blir digitala visar nya studier att allt fler kandidater väljs bort på sitt utseende. En trend som går under namnet Lookism, eller Beauty Bias.

Trenden ingår i en artikelserie med rekryteringstrender från TNG:s fördomsfria trendspaning 2021.

Att utseendet påverkar, det vet vi. Det tar bara 7 sekunder att skapa ett första intryck. Nya vetenskapliga studier visar att chefer tar allt fler rekryteringsbeslut baserat på utseende, och anser att sökande som inte passar in i normen är mindre kompetenta. Rekryteringstrenden Lookism, eller Beauty Bias som den också kallas, är en nygammal trend som dessvärre fått ett uppsving sedan coronapandemin. 

Du är sällan medveten om dina fördomar

Det kan handla om allt från övervikt till undervikt eller vilka kläder du har. Kanske passar din hårfärg inte in eller så bär du för lite eller för mycket smink. Många är idag medvetna om sina fördomar och förutfattade meningar om hur en medarbetare ser ut, ändå finns det dem som blundar för problemet. Något som kanske är chockerande i ett land som Sverige, där det finns en bubblande trend av kroppspositivism ledd av bland annat Stina Wollter och Karin Kajjan Andersson.

Lookism är enligt lag inte diskriminering

Till skillnad från annan typ av diskriminering är utmaningen med Lookism att den inte är en del av de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Så trots att forskningen talar sitt tydliga språk är det många arbetsgivare som fortfarande blundar för problemet.

34 % av chefer påverkas utseende 

Och jobbsökare säger själva att de påverkas. Enligt research från oss på TNG med över 1000 svarande kandidater misstänker 14 % av jobbsökare att de blivit bortvalda på grund av sitt utseende. Samtidigt uppger hela 46 % av HR-specialister och 34 % av chefer att de påverkas av en kandidats utseende under en anställningsintervju.

Mest utsatt är finans- och marknadsföringsbranschen

Finansbranschen är den bransch som visar sig vara mest påverkningsbar, följt av de som arbetar inom marknadsföring. Den senaste forskningen bekräftar även detta. Vid London Business School har de utvärderat påverkan av fysisk attraktivitet under anställningsbeslut. Totalt genomfördes fyra experiment med fler än 750 deltagare.

I 75 % av fallen fick den snyggare kandidaten jobbet

I alla experiment fick deltagarna se foton av två potentiella kandidater. En normattraktiv och en oattraktiv kandidat. Deltagarna fick sedan frågan: Om du skulle anställa någon av dessa, hur tror du att de skulle prestera på två olika jobb? Ett enklare serviceinriktat jobb och en mer avancerad specialistroll. 

Hela 75 % av deltagarna uppgav att de skulle anställa den “snyggare” kandidaten till specialistrollen eftersom den upplevs som mer kompetent. Detta kallas även “Halo-effekten”, att omedvetet lyfta upp egenskaper som talang, ärlighet och intelligens hos snyggare människor.

Omvänd ”lookism” – du får heller inte vara “för snygg”

I Journal of Personality and Social Psychology bekräftas att du inte heller får vara för snygg. Alltså motsatt effekt från tidigare. Här handlar det om att man som jobbsökare inte får se för bra ut. Rekryterare valde enligt denna statistik bort personer de ansåg var för snygga. 

Och anledningen? För att de omedvetet eller medvetet inte trodde att en snygg person skulle vilja ha ett tråkigt och enklare jobb. Att det skulle vara omotiverande helt enkelt. Hur nu motivation och utseende hör ihop.

Diskriminering leder till att du blir stämd

Men inte bara i Europa har Lookism visat sig vara problematiskt. I Kina är problemet ordentligt utbrett. För att få gå med i kinesiska marinen är det ett krav att vara snygg enligt officiella kravspecifikationer.

Lika aktuellt är det om du arbetar på den amerikanska klädkedjan Abercrombie & Fitch, som hamnade i blåsväder på samma grunder. Faktum är att de hade en så kallad “All American Look Policy” där enbart snygga kandidater rekryterades, som dessutom alla skulle vara vita. Företaget stämdes då för att diskriminera svarta amerikaner, inte utseendediskriminering, och boten hamnade på 50 miljoner dollar. Därefter gjordes ett par ändringar i policyn, bland annat skrev de istället att “good looking”-anställda av alla bakgrunder nu var okej att anställa.

Idag fortsätter Abercrombie & Fitch att anställa enbart snygga människor. Dock verkar de vilja byta riktning i sin kommunikation. Nyligen bytte de ut alla bilder på sin hemsida för att signalera Black History Month.

Överviktiga män lyckas bättre på arbetet

Hur är det med vikt då? I en ny forskningsstudie från Cornell University framkom att överviktiga män lyckas bättre på arbetsplatsen när det kommer att driva igenom sina åsikter jämfört med “normalviktiga” män. För kvinnor däremot visade resultaten det motsatta. Överviktiga kvinnor ansågs mindre kompetenta om de var överviktiga, vilket i sin tur påverkade besluten under anställningsintervjuer. 

Enligt en brittisk studie från Pearn Kandola tror 69 % av anställda att viktdiskriminering förekommer på deras arbetsplats, varav 47 % anser att det är ett problem. Vidare uppger fler än 3 av 10 att de har bevittnat diskriminering av en annan anställd på grund av hans eller hennes vikt.

Översminkade kvinnor väljs bort

Och kvinnor har det inte lätt. Enligt en studie från Belgien väljs kvinnor bort av många anledningar – både av män och kvinnor. Bland annat anses sminkade kvinnor som mindre mänskliga, ha lägre kompetens, erfarenhet, värme och moral när de jämförs med kvinnor som inte bär smink.

Tekniska innovationer rekryterar på fakta och kompetens

Allt fler företag använder så kallad blind screening tidigt i processen. Kandidater söker då jobb anonymt och rekryterare ser inte deras namn, ålder eller kön. På TNG har vi skräddarsytt den funktionen för flera år sedan och svenska rekryteringssystemet Team Tailor har öppnar upp möjligheten för många. Även internationella system som Entelo, Be applied, Fairhire och Greenhouse har blindlösningar. Genom att använda dessa tar rekryterare bättre beslut baserade på fakta och kompetens.

Intervjuroboten Tengai förenklar processen

En annan lösning, och ledande på marknaden inom området, är screenigmjukvaran Tengai. AI-verktyget kan numera också göra digitala videointervjuer vilket förenklar en digital rekryteringsprocess. Här påverkas inte Tengai-mjukvaran av kandidatens utseende, kläder eller kroppsform utan mäter enbart hens kompetens. Det sker helt automatiserat och datadrivet men i samklang med kandidaten som för en löpande dialog med Tengai under intervjun – och det kan ske när som helst på dygnet.  

Eller så kan man göra “the real thing”: låta synnedsatta göra blindintervjuer. På riktigt. Som här i Colombia.

Slutligen har vi Blind Candidate Presentations. Här anonymiseras informationen om toppkandidaterna när det är dags att presentera resultaten för chefen. Kompetensprofilen som sammanställs är helt baserad på fakta, och helt utan ålder, kön, bild eller utbildning. Detta är något som vi på TNG arbetat med under en längre tid. Så vill du veta mer om det hör av dig!