
Lästid: 3 minuter
Publicerad:
Senast redigerad:
Curiosity economy: därför blir nyfikenhet hårdvaluta i AI-eran
När AI ger billiga svar blir rätt frågor dyra
AI gör det lättare att arbeta snabbt, men inte automatiskt bättre. När fler använder samma verktyg blir det viktigare att upptäcka fel, tänka nytt och behålla det mänskliga omdömet. Fördelen hamnar hos den som vågar ställa en annan fråga eller utmana AI:s svar. Därför börjar allt fler prata om curiosity economy, eller nyfikenhetsekonomin.
Vilka mjuka förmågor tror du blir mest avgörande de kommande åren?

Så löd en av frågorna i vår researchrapport AI Insights 2026. Resultatet? Nyfikenhet hamnade högst med 50 procent när vi tittade på hur chefer svarade. Eget lärande följde tätt efter med 49 procent, medan teknikintresse hamnade längst ner med 12 procent.
Samma utveckling syns internationellt. World Economic Forum pekar i Future of Jobs Report 2025 ut nyfikenhet och livslångt lärande som förmågor som väntas öka i betydelse fram till 2030.
– Tekniken blir alltmer tillgänglig. Det som skiljer oss åt är fortfarande hur vi människor använder den. Och där indikerar våra siffror att nyfikenhet och eget lärande väger betydligt tyngre än teknikintresse, säger Johanna Rydberg, affärsområdeschef för Evolve, ett nytt affärsområde från TNG med tjänster inom strategisk kompetensförsörjning.
Begreppet curiosity economy sätter ord på just den förskjutningen. Men AI förändrar inte bara vilka kompetenser som arbetsgivare efterfrågar. Tekniken förändrar också hur nyfikenhet skapar värde.
Vad är nyfikenhet?
Nyfikenhet är viljan och drivkraften att utforska och söka ny information och kunskap. Känslan tycks vara universell och upplevas av människor världen över. Enligt Svenska Akademin är ordet nyfiken sammansatt av ny, som syftar på nyheter eller något nytt, och fiken, som betyder begärlig, lysten eller ivrig.
AI belönar nyfikenhet
Du känner säkert igen det själv. Tröskeln för att börja använda AI-verktyg är låg, men att utnyttja dem fullt ut kräver betydligt mer. De bästa användningsområdena följer inte alltid en färdig plan. Ofta upptäcks de när någon testar vidare och frågar: vad mer kan vi göra med det här?
Teknisk kunskap i all ära, men verklig nytta uppstår först när vi också experimenterar, lär om och prövar nya vägar.
Nyfikenhet som drivkraft
I arbetslivet blir nyfikenhet därför mer än ett personlighetsdrag. Det är en förmåga att ifrågasätta det som verkar avgjort, koppla ihop sådant som först inte verkar hänga ihop och våga fråga om vi ens försöker lösa rätt problem. Nyfikenhet kopplas ofta också i forskningsstudier till personlighetsdraget “öppenhet” som också beskrivs i femfaktormodellen som ligger som vetenskaplig grund i många rekryteringstester.
Det är också ur nyfikenhet innovation börjar. Lynn Casey, vd för konsultbolaget Shine Scout, skriver i Forbes att nya idéer sällan föds ur effektivitet, utan ur viljan att utmana det givna långt innan det finns data som visar att idén håller.
Dessutom finns en tydlig koppling till lärande. Forskare vid University of California har visat att stark nyfikenhet aktiverar hjärnans belöningssystem. Deltagarna i studien mindes också ny information bättre när deras nyfikenhet hade väckts.
– Nyfikenhet hjälper oss att lära om och hitta möjligheter som inte är självklara från början. Det gör den till en konkret kompetens i AI-eran, säger Johanna Rydberg.
Nyfikenhet blir AI:s kvalitetskontroll
Nyfikenhet behövs inte bara för att hitta nya möjligheter. Den hjälper oss också att upptäcka när något inte stämmer vilket blir viktigare när AI presenterar svar som ser genomtänka ut, men som ibland inte är det. Annars finns risken för ghost judgment.
När AI får större betydelse för analyser och beslut blir den sortens kontroll viktigare. På marknadsavdelningen kan någon ifrågasätta rekordhöga klicksiffror medan HR funderar över ett urvalsbeslut. I ekonomiteamet kan controllern granska antagandena bakom en AI-prognos innan den når ledningsgruppen. Inom IT kan utvecklaren fråga vad testerna inte täcker innan AI-genererad kod går live, medan dataanalytikern granskar vad underlaget faktiskt bygger på.
Gemensamt för exemplen är samma fråga: Stämmer det här verkligen?

Nyfikenhet syns inte i CV
För arbetsgivare uppstår då nästa problem. Nyfikenhet går sällan att läsa ut ur en titel eller några rader i ett CV.
Ändå är det lätt att skriva ”nyfiken” i kravprofilen och sedan främst bedöma kandidaten utifrån tidigare erfarenhet eller magkänsla i stunden.
Det är dessutom svårt att mäta. I TNG egen data uppger 57 procent att de har svårt att bedöma power skills.
För att få syn på nyfikenheten behöver arbetsgivare därför undersöka hur kandidaten agerar. Be exempelvis personen beskriva en situation där den första problemformuleringen visade sig vara fel. Ett arbetsprov där all information inte finns från början kan också visa vilka frågor kandidaten ställer innan hen börjar lösa uppgiften.
Då bedömer du inte bara svaret, utan hur personen söker information, omprövar sina antaganden och hanterar det som inte är självklart.
– Många chefer säger att de vill ha nyfikna medarbetare. Men då måste nyfikenheten också få en plats i hur vi rekryterar och utvecklar människor. Annars stannar den lätt som ett fint ord i kravprofilen, säger Johanna.
Så hur hittar du nyfikna medarbetare och andra power skills i praktiken? Ladda ner vår chefsguide för att bedöma mjuka kompetenser och få konkreta råd för att identifiera de förmågor som inte syns i ett CV.
- TNG: TNG: AI Insights 2026: Den tysta maktkampen,
- World Economic Forum: World Economic Forum: The Future of Jobs Report 2025,
- Fast Company: Eric Johnson, Fast Company: AI is making answers cheap. Curiosity is priceless,
- Forbes: Lynn Casey, Forbes Business Council: Curiosity Quotient: The Essential Human Superpower For The Age Of AI,
- PubMed: Matthias J. Gruber, Bernard D. Gelman och Charan Ranganath: States of curiosity modulate hippocampus-dependent learning via the dopaminergic circuit, Neuron, 2014,




