TNG
Trend: Mental ohälsa – chefernas nya jobb. Häng med när vi på TNG utforskar hur nya lösningar kan motverka skenande ohälsa bland anställda.

Lästid: 6 minuter

Senast redigerad:

Trend: Mental (o)hälsa – chefernas nya jobb

Nya lösningar ska motverka skenande ohälsa 

Psykisk och mental ohälsa. Ett historiskt tabubelagt ämne som många chefer fortfarande skyggar för. Samtidigt har det aldrig tidigare varit så många sjukskrivna på grund av stressrelaterade orsaker som nu i Sverige. Inte konstigt att media belyser området allt mer. Men vad är chefens ansvar – egentligen?

Mental ohälsa står i dag för hälften av alla längre sjukskrivningar. En så pass hög siffra att många pratar om en andra pandemi. Mellan 2019 och 2023 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande med hänvisning till psykisk ohälsa med 49 procent. Och värst drabbade var kvinnor inom vård, skola och omsorg på 79 %.

På trend- och rekryteringseventet Unbiased Day presenterar TNG och Ada Digital de hetaste trenderna på arbetsmarknaden. Och hur de påverkar organisationer just nu.En av nio trender från Unbiased Day 2024
Trenden är en del av TNG och Ada Digitals trendspaning på temat ”Coexistence” från Unbiased Day 2024 – ett trend- och rekryteringsevent för chefer, företagsledare och HR.

Se årets alla trender

Maktlöshet och tuffa krav 

Även Generation Z och Millennials mår dåligt. De tre senaste åren har Försäkringskassan sett en ökning på 28 % gällande utmattningssyndrom, akut stressreaktion och psykiatriska diagnoser i åldrarna 20 till 40 år.

Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Källa: Försäkringskassan


Den psykiska ohälsan är också högre hos yrkesgrupper som präglas av hög press i kombination med lågt handlingsutrymme. Till exempel visar en studie från Arbetsmiljökunskap att lantbrukare mår sämre än andra yrkesgrupper. Resultatet kopplas till den maktlöshet som många upplever när det gäller klimatpåverkan, myndigheters krav samt hot från djurrättsaktivister.

Dessutom mår företagsledare allt sämre. Under hashtaggen #inteensam har sajten Breakit lyft fram den tuffa vardagen för många entreprenörer. Hela 75% uppger att de mått psykiskt dåligt på grund av varselvågen, kapitalanskaffning, kostnadsbesparingar och konkursbeslut.

Ändå är det få som vågat prata om hur detta påverkar den mentala hälsan. Både Voi-grundaren och Memmos grundare har dock brutit trenden när de gick ut och berättade om sin egen psykiska ohälsa allt för att avstigmatisera ämnet. Även Miljöpartiets tidigare språkrör Märta Stenevi valde att transparent berätta varför hon blev sjukskriven kring årsskiftet.

Fler går ut och berättar om mental ohälsa.


Saknar stöd i livets utmaningar 

Chefer saknar verktyg för att hantera stresorer som skilsmässa eller separation.

Den största faktorn till den skenande ohälsan är arbetsmiljön, men även omvärlden. Inte minst kom pandemin och suddade ut gränserna mellan arbete och fritid.

Enligt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, blir människor störda av en notis eller ett mejl var tredje minut under arbetsdagen. Det gör att våra arbetsuppgifter tar dubbelt så lång tid att utföra än nödvändigt. Vilket gör oss än mer stressade.

Men det finns också stressorer som klättar ur den privata sfären in i arbetslivet. En av dessa är skilsmässa eller separation.

Till skillnad från dödsfall, alkoholmissbruk och sjukdom saknar arbetsgivare ofta tydliga rutiner kring ett uppbrott. Vilket ställer ännu högre krav på chefer att improvisera. Trots att livshändelsen kan få lika stora komplikationer på medarbetarens mående.  

Dessutom finns det inte helt sällan en finansiell stress i samband med separationer. Och överlag ökar den ekonomiska stressen i Sverige, mycket på grund av lågkonjunkturen och ränteläget.

Gränslandet till den privata sfären är nära

Midlife collision – eller role overload. 40-plussare har flera kolliderande livskriser samtidigt.


The midlife collision 

I övriga Europa pratar man om Cost of living crisis och the Big Gloom, eftersom stress kring ekonomin har en stor negativ inverkan på medarbetares hälsa, välbefinnande och prestation. En undersökning från Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten bekräftar detta. Även spelberoendet tilltar, vilket i sin tur kraftigt ökar risken för långtidssjukskrivning enligt forskare på Karolinska Institutet.

En annan stressfaktor är the midlife collision – eller role overload. Här handlar det om att 40-plussare har flera kolliderande livskriser samtidigt. Små barn och föräldrar som behöver omvårdnad och stöd. Åldrande föräldrar som går bort. Finansiella utmaningar. Relationsproblem. Och någonstans i detta även den egna hälsan.  

För många kvinnor blir det ännu tyngre om de blir drabbade parallellt med klimakteriet. Något som kan påverka såväl sömn och välmående som prestationen på jobbet. Av den anledningen har till exempel chefer på Sveriges Radio och the Great Earth gått en så kallad klimakteriekurs. Allt för att lära sig hur de bäst kan stötta sin personal.

Ett annat exempel är Deutsche Bank som förbereder för att lansera ”reset and recovery pods” för anställda i klimakteriet. Det handlar om avskilda bås med fällbara stolar och kyl- och belysningskontroller som ska hjälpa till att lindra symtom som drabbar kvinnor i klimakteriet, såsom värmevallningar och migrän.

Ett stort ansvar för medarbetares psykiska ohälsa hamnar på chefen.


Chefer dåligt förberedda 

Sjukfrånvaro på grund psykisk ohälsa blir ofta långvarig och kostsam, särskilt när orsakerna inte upptäcks i tid. Därför trycker nu allt fler organisationer på sina chefer att ta ett större ansvar för sina medarbetare.

Men arbetet med arbetsmiljön och medarbetarna konkurrerar med kärnverksamheten. Dessutom är frågan komplex och lite obekväm, då gränslandet till den privata sfären är nära.

Samtidigt visar en studie från Göteborgs Universitet att cheferna ofta dåligt förberedda. Här uppgav över 3 300 chefer från 15 olika branscher att de har svårt att hantera medarbetare som riskerar att drabbas av just psykisk ohälsa. I en annan undersökning uppger 4 av 10 chefer att de är dåliga på att hantera mental ohälsa. Ofta är learning-by-doing utgångspunkten, vilket gör att medarbetare blir drabbade av sina oerfarna ledare.

4 av 10 chefer uppger att de är dåliga på att hantera mental ohälsa.

Friskfaktorer i fokus 

"Phubbing" - ett fenomen som kan påverka den sociala arbetsmiljön, stress och social inkludering.

Så vad kan man som chef göra, utöver att bygga närmare band och samarbeta med HR? Alla hanterar det på olika sätt men nedan är några populära aktiviteter. 

Till exempel visar en dansk studie med 70 000 individer att rörelse på arbetstid, på endast 10 minuter, kan minska långtidssjukskrivningarna med 13 procent. Något som allt fler danska arbetsplatser implementerar – gärna med fokus på rygg, axlar och nacke.

Andra arbetar aktivt med friskfaktorer. Det vill säga faktorer som får oss att må bra på arbetsplatsen. Detta har bland annat Sverige Kommuner och Regioner tagit fasta på och lanserat verktyget Friskfaktorstarten samt producerat en programserie på ämnet. Allt för att chefer ska inspireras och mer aktivt delta i arbetsmiljöarbetet.

Andra utmanar den så kallade phubbingen på arbetsplatsen. Phubbing kommer från engelskans phone och snubbing, alltså att avvisa eller snäsa av någon, vilket innebär att man i sociala sammanhang fokuserar mer på sin telefon än samvaron.

I ett forskningsprojekt ”Phubbing i arbetslivet” har Göteborgs Universitet intervjuat elektriker och hälso- och sjukvårdspersonal för att se hur fenomenet påverkar den sociala arbetsmiljön, stress och social inkludering. Resultatet visar att phubbingen faktiskt kan öka på den mentala ohälsan.

Samtidigt är det viktigt att väga in generationsskillnader i synen på mobilanvändandet. För yngre är det självklart att kolla det mesta i mobilen, medan äldre medarbetare i större utsträckning tycker att man ska prata med varandra. Men man bör också ta hänsyn till att medarbetare med neurodiversitet, som till exempel Adhd eller Autism, kanske väljer skärmen framför social interaktion för att vila upp sig och ladda om.

Färre möten med Minus Mindset  

I USA är trenden kring ohälsa densamma. Där arbetar chefer med konceptet Minus Mindset. Vilket innebär att chefer friger tid för medarbetare, så de kan jobba med det som verkligen är viktigt. Och här blir möteskulturen rejält utmanad. Research från Slack visar nämligen att två timmar är optimal mötestid per dag och anställd.  

E-handelsbolaget Shopify började året med att ta bort 12 000 återkommande möten från allas kalendrar och bad cheferna se över om mötena verkligen behövdes. Dessutom utvecklade bolaget en möteskalkylator för att se hur mycket ett möte kostar i relation till vad det bidrar till i produktivitet och välmående. Låt oss ta en titt:  

Emotional AI tar plats 

Andra löser ohälsan med den växande trenden Emotion AI. Här läser AI-tekniken av människor som är på väg att må dåligt. Lösningen har redan blivit implementerade i bilar för att undvika olyckor, för att ha koll på när förare riskerar att somna bakom ratten. Men har även blivit använd i shopping och digitala läkarbesök.

Men Emotion AI kräver en ständig och aktiv övervakning. Något som kanske inte helt uppskattas av anställda, eller ens kommer att bli godkänt av EU:s nya AI-direktiv.

De som vill ha direkt hjälp av psykolog ökar också. Enligt företaget DKV Hälsa började den ökade efterfrågan redan under pandemin, men bolaget tror också att kriget i Ukraina har varit en bidragande orsak till att fler söker stöd. Även företag som Mindler och Nudge Labs ser en ökad efterfrågan. Och nya matchningslösningar som Meela har dykt upp på hälsomarknaden.

Wellbeing washing bidrar till mental ohälsa 

"Wellbeing washing" bidrar till mental ohälsa.

Men som alltid möter de proaktiva initiativen en motvikt. Och det handlar om Wellbeing washing. Vilket är precis vad det låter som. Bolag som utåt sett visar hög omtanke för sina medarbetare, men som på insidan leder en toxisk verksamhet med avsaknad av resurser och psykologisk trygghet.  

Självklart kommer detta leda till sämre produktivitet och svårigheter att attrahera personal, om inte nu så på längre sikt.  

Rekrytera trygga ledare 

Den psykologiska ohälsan kommer inte minska. Experter ser snarare motsatsen. Vilket innebär att organisationer och företag behöver hitta och rekrytera ledare. Ledare som kan navigera i den löpande förändringen och samtidigt skapa ett tryggt ledarskap som bygger tillit, så att medarbetarna vågar berätta om sitt mående. 

Vill du också rekrytera chefer och ledare med rätt kompetens och ett modernt ledarskap? Som kan navigera i allt från medarbetarnas ohälsa till affärskritiska moment? Eller hyra in en erfaren interimschef för att täcka en vakans? Hör av dig till oss på TNG Lead – specialister på modern chefsrekrytering! 

Anlita TNG Lead

Datadrivet och fördomsfritt. För att det ger resultat.

Datadrivet och fördomsfritt. För att det ger resultat.

TNG är specialister på fördomsfri rekrytering, bemanning och interim. Vi erbjuder rekryterings- och konsultlösningar inom alla tjänstemannaområden, i hela Sverige. Vidare specialiserar vi oss där vi ser ökade krav på grund av kompetensbristen, till exempel på teknik- och chefsrekrytering.

Genom vår fördomsfria och datadrivna rekryteringsmetodik™ kan vi strukturerat mäta kompetens, potential och framtida arbetsprestation. Resultatet? Bättre matchningar, färre felrekryteringar, faktabaserade och datadrivna beslutsunderlag, fler diversifierade kandidater och konsulter, samt ett starkare employer brand för dig som kund och en mer rättvis rekryteringsupplevelse för jobbsökare.

Så hjälper vi dig hitta rätt kompetens

Rekommenderat för dig