Gästblogg: Alla måste inte gilla att springa

Mona Riabacke, Fil.Dr. Risk- & Beslutsanalys, gästbloggar just nu hos oss på TNG om beslutsprocessen och de beslut vi tar varje dag. Här bjuder hon på en intressant reflektion kring våra förutfattade meningar, beslutsfattande och ledarskap när vi rekryterar.

För ett tag sen så pratade jag med en chef som lyssnat på en av mina föreläsningar. Han gillade mitt budskap och började berätta om sitt eget ledarskap. Han berättade att alla han rekryterade måste gilla att springa, det var ett baskrav som han uttryckte det. Då svarade jag att då skulle jag aldrig kunna jobba hos honom eftersom jag har haft problem med en fot sedan ett par år tillbaka och absolut inte ska springa. Han förklarade lite generat att han menade att personer som gillar löpning har egenskaper som han uppskattar och som han ansåg viktiga för det de sysslade med.

Jag förstår hans tänk och håller med om att det finns andra saker än utbildning och arbetslivserfarenhet som också är viktiga, kompetens är mer komplext än så. Den föränderliga och alltmer oförutsägbara värld vi lever i idag gör att vi allt oftare behöver byta riktning och att t.ex. människors ”willingness to learn”, förändringsbenägenhet och potential att utvecklas, kommer vara av allt större vikt. Men att bara rekrytera en viss ”typ” av människor är begränsande eftersom att det lätt leder till snäva perspektiv, mindre kreativitet och i slutändan en ökad risk för dåliga beslut.

– Om två personer i en grupp tycker och tänker likadant, så är där en för mycket av de två i just den gruppen.

Grupper där medlemmarna är väldigt lika varandra riskerar att drabbas av s.k. groupthink. Då tar gruppen inte längre bättre beslut än den enskilda individen utan oftast sämre. Vi har alla ett mentalt filter som hjälper oss att sålla bland alla intryck vi exponeras för och det fungerar så att vi söker information som bekräftar det vi tror eller vill och sållar bort sån som inte gör det. Det här sker både medvetet och omedvetet och kallas på forskarspråk bekräftelseheuristik. I praktiken innebär det att vi inte ser världen som den är utan som vi själva är.

Utmaningar i beslutsfattande

Idag, när vi har tillgång till så galet mycket information, så är det en av våra absolut största utmaningar för vårt beslutsfattande. Om vi inte aktivt jobbar på att motverka det, så riskerar vi att hamna i fällan att vi rationaliserar våra känslobeslut – med hjälp av ”rätt” information. I Sverige är vi av tradition konsensustänkande, vi ogillar friktion, men det är just i diskussioner med oliktänkare, de som har andra erfarenheter och bakgrund, som vi breddar vårt perspektiv och kan finna nya vägar.

Mona Riabacke beslutsprocessenJag är själv hårt skolad inom den akademiska världen med tingens ordning, rätt och fel, metoder och traditioner. Men det var inte förrän jag började våga göra annorlunda som det började hända magiska saker.

Jag och min man som båda skrivit varsin doktorsavhandling tyckte det var tråkigt att vi nådde så få läsare med våra avhandlingar. Vi ville nå ut till fler med vår kunskap och skrev boken Beslutspyramiden. En bok fjärran från akademiska texter, en bok full av bilder och snabba key take-aways och plötsligt nådde vi tusentals läsare.

Samma gäller vår podd, Beslutspodden, som gick rakt upp på topplistorna för Populäraste Podcasts i Sverige (Kategori Företag och Näringsliv) – kanske för att vi gjorde något fullständigt annorlunda mot vad vi från akademin av tradition alltid har gjort.  I avsnitt 5 gästas vi av socialentreprenören Leo Razzak, ett avsnitt som är extra intressant för alla som är intresserade av rekrytering. Leo pratar bl.a. om att vi måste göra främmande till spännande istället för skrämmande.

Tycka tvärtom och våga vara sig själv

I slutändan handlar framgångsrika team väldigt mycket om att skapa en kultur av tillit, där det är ok att ifrågasätta, tycka tvärtom, göra annorlunda, göra misstag och inte minst där vågar vara oss själva. Att skapa en kultur av förståelse och gemensam vilja att göra det bästa tillsammans, inte känna att man måste visa sig duktig eller behöver vara på ett visst sätt för att ”passa” in – det är då vi får saker att hända.

Vi har idag mycket kunskap grundad på forskning som visar på att just kulturen är väldigt viktig att jobba på för att skapa bra resultat (och få sin personal att må bra), så nu handlar det mer om action.

Vi måste gå från att se och höra, till att faktiskt börja göra! Eftersom vi människor har en stark tendens att göra så som andra gör så måste fler våga bryta trenden, våga testa nytt! Alla behöver inte gilla att springa. Lika barn kanske leker bäst, men olika barn presterar mest!

Mona Riabacke, Fil.Dr. Risk- & Beslutsanalys, driver Riabacke & Co som erbjuder föreläsningar, workshops och rådgivning inom beslutsfattande, ledarskap och förändringsledning.