Lästid: 5 minuter
Mångfald – ett måste och en självklarhet idag och imorgon
Hur lyckas man med mångfald?
Skapa och öka mångfald. Arbetsmarknadens hetaste ämne just nu. Det är idag ett måste och en självklarhet. Men hur lyckas man? TNG besökte konferensen Working for change där mångfaldens affärsnytta, ledarskap, och språkbarriär stod i fokus.
Working for change i Stockholm är en konferens för chefer som vill öka den kulturella och etniska mångfalden på den svenska arbetsmarknaden. Här diskuterades hur Sveriges ska växa framåt 0ch hur vi ska lyckas ta tillvara på den kompetens som faktiskt finns idag. Allt färre ska försörja allt fler. Det är ingen nyhet. Men det blir allt tydligare att Sverige behöver fler som jobbar för att få vår sociala omvärld att fungera som idag.
Samtidigt är det allt svårare för utlandsfödda och andra generationens invandrare att få jobb och känna sig inkluderade på arbetsmarknaden. Parallellt pågår en snabb digitalisering som gör att hela samhället är i behov av att lära nytt, och lära om, hela tiden. Att vara konstant förändringsbenägen. I det skedet är det allt viktigare att inkludera och ta hand om den mångfald som finns i Sverige – oavsett bakgrund, etnicitet, ålder och kön.
I dag sker inte det. Istället pågår en stor brain waste där kompetenta människor inte får jobb. Det var utgångspunkten för deltagande chefer på årets Working for Change. Här är några av höjdpunkterna tyckte vi:
Finns det en affärsnytta med mångfald?
Det var mycket diskussion och fokus på affärsnyttan kring mångfald. Samtliga deltagare ansåg att affärsnyttan är tydlig men att den behövde förstärkas och bättre kunna påvisas i kronor och ören, speciellt i andra sammanhang än inom konsumentmarknadsföring, där det tydligare går att mäta resultat, något som Comviq visade siffror på.
För visst finns det en affär. En god affär. 20 % av Sveriges befolkning har mångkulturell bakgrund enligt statistik från SCB. Köpkraften hos denna grupp uppskattas vara 350 miljarder svenska kronor år 2013. Det innebär ca 20 % av den totala svenska köpkraften. Men köpkraften är än större anser vi på TNG. Speciellt som vi tycker att mångfaldsbegreppet också måste innefatta ålder och kön.
Och just kopplingen mellan affär och mångfald lyftes fram av många:
”För att lyckas måste man baka in mångfalden i affärsplanen. Annars ger det inte effekt.”
– Azita Shariati, Sveriges mäktigaste affärskvinna, Sodexo”Mångfaldsmål är samma sak som affärsmål – allt annat är medel för att nå målet.”
– Susana Meza Graham, Paradox Interactive
Språkkrav är en stor barriär
Svenska språket. Ett hett ämne under dagen. Det är idag för höga trösklar för att ta sig in på arbetsmarknaden då kraven från arbetsgivare på svenska språket inte motsvarar behovet. Med andra ord är det dags för företagen att utmana sig själva. För visst är onödigt att slentrianmässigt sätta språkkrav i platsannonser, när det ibland inte behövs?
Swedavia själva lyfte upp ett exempel där de tidigare krävt att deras flygplatsvärdar behövde kunna både svenska och engelska i tal och skrift. Men varför? Det visade sig att de aldrig skriver något i sin yrkesroll.
Svenska företag uppgav att ”den sökandes sätt att tala (uttal/brytning)” är den absolut största nackdelen för kandidater. Hela 72 % av svenska företag uppgav att detta var den största nackdelen mot 36 % i övriga Europa.
Att språket är en barriär för ökad mångfald var också något som TNS Sifo bekräftade i en EU-undersökning. I studien fick företag som skulle anställa välja vilka kriterier de ansåg vara till störst nackdel för den jobbsökande.
Här valde företag mellan två kandidater med samma yrkeskunskaper och kvalifikationer. Här uppgav svenska företag att ”Den sökandes sätt att tala (uttal/brytning)” är den absolut största nackdelen för kandidater. Hela 72 % av svenska företag uppgav att detta var den största nackdelen mot 36 % i övriga Europa.
Samtidigt har ofta högre positioner inte samma språkkrav som lägre positioner. Något som Azita Shariati från Sodexo lyfte fram:
– Det är oacceptabelt att lägre positioner har högre språkkrav än höga positioner.
Vi på TNG kan inte annat än hålla med. Vi vidareutvecklade detta i vår trendspaning om språket och kodning i våra spaning över fördomsfria rekryteringstrender 2016.
Ledarskap, innovation och mångfald
Olof Faxander, f.d. VD och koncernchef på Sandvik, samt årets mångfaldschef (utsedd av tidningen Chef) lyfte upp vikten av chefens engagemang i mångfaldsfrågan.
– Det är chefen som sätter kulturen internt. Visar hen på en tolerant och öppen kultur på arbetsplatsen så sprider det sig i organisationen. Då blir inkluderingen större, liksom engagemanget.
Även Torborg Chetkovich, VD för Swedavia, förtydligade att mångfald är en ledningsfråga och att det är viktigt för företag att ”testa, och våga göra annorlunda.”
Olof Faxander citerade forskning som visar att diversa team tar fram mer kreativa lösningar vilket gynnar affären. Samtidigt medgav han transparant att det är svårare och en utmaning att vara ledare för diversa grupper. Men belöningen är större. Olikheter i team lösgör mer energi och innovation i organisationen. Det här är ett ämne vi på TNG tittat nämare på och just innovation är en väldigt vanlig effekt av mångfald.
Leda med annan kulturell bakgrund
Att vara ledare och invandrare i Sverige är ett kapitel för sig enligt Veronique Lönnerblad, generalsekreterare på UNICEF Sverige. Och det svenska ledarskapet och lagom-kulturen är en utmaning:
– Det är en annan affärskultur i Sverige. Platta organisationer som är ovana vid hierkier och tydliga riktlinjer. I andra länder jobbar vi ju inte med konsensus på samma sätt. Har man dessutom ett sydländskt temperament som jag har… Visst kan det påverka och skapa extra utmaningar.
Tips från experterna – varför mångfald?
Paneldeltagarna delade med sig av många goda råd varför mångfald är något företag ska fokusera på idag och imorgon. Här är några av dem:
- Det finns en tydlig affärsnytta med mångfaldsarbetet. En köpkraft på 350 miljarder är svar nog.
- Det är lättare att sälja till kunder då företaget speglar slutkunden. Money talks.
- I en globaliserad värld är Sverige litet. För att lyckas måste företagen förstå kunder i olika delar av världen och det är lättast att göra med medarbetare som speglar kultur och värderingar i exportländerna.
- Diversa team ökar innovationskraften i företagen då normen utmanas och lösningarna kommer från
kollegor med olika bakgrunder och erfarenheter. Ett av de viktigaste skälen till att välja ett jobb för ingenjörer är att arbeta med kollegor som är olika – allt för att öka kreativitet och utvecklingen. - Våga baka in mångfalden i affärsplanen och sätt tydliga relaterade affärsmål
- Fokusera på mångfald som helhet – inte bara etnicitet.
Rekrytera för mångfald
Hur ska då företag rekrytera med fokus på mångfald? Rent praktiskt? Ja det kändes inte riktigt att de svaren framkom på konferensen.
Taktiken verkade handla mer om att identifiera utlandsfödda målgrupper än att se på de talanger man redan har i organisationen och lyfta upp dem. Ingen pratade heller om att använda rätt urvalsmetoder som lyfter fram kompetens bland arbetssökare som ger alla sökande samma möjlighet och inte diskrimineras på grund av sin ålder, namn, etnicitet eller bakgrund. Kort sagt, verktyg som ger alla arbetssökande en objektiv bedömning med fokus på kompetens.
För det är ju så vi på TNG arbetar. Och brinner för. Att se bortom det uppenbara och förbi fördomar. Det är därför vi har vänt på rekryteringsprocessen. Vi rekryterar fördomsfritt och testar kandidaterna innan rekryteraren vet vad de heter eller läst deras CV. Allt för att hitta de kandidater med störst potential och som är bäst lämpade för jobbet. När vi gör det bidrar vi till mångfalden på arbetsplatsen och en hållbar arbetsmarknad.
Det är enkelt. Vi kallar det fördomsfri rekrytering. Och vi vet att det bidrar till mångfald. Kanske dags för ditt företag att prova?
