Lästid: 5 minuter
Teknikskiftet inom fordonsindustrin ställer nya krav på kompetens
utmaningar och möjligheter för att säkra framtidens teknikkompetens
Hur ska arbetsgivare inom fordonsindustrin bära sig åt för att hitta rätt kompetens – så kallade ”teknikskiftestalanger”? Personer som är flexibla, nyfikna, positiva till att ständigt vidareutbilda sig och beredda att axla nya roller? TNG Tech – specialister på datadriven ingenjörsrekrytering – tar pulsen på en bransch i snabb förändring.
De första åren av 2020-talet har varit turbulenta inom fordonsindustrin. Då effekterna av covid-19-pandemin, komponentbrist och logistikstörningar resulterade i en kraftigt minskad försäljning. Parallellt med detta har ett mycket snabbt teknikskifte skapat nya utmaningar.
Under 2020 ökade registreringen av antalet elbilar med mer än 40 %. Samtidigt gick Europa för första gången om Kina som världens största elfordonsmarknad. Ökningen av antalet elfordon har sedan dess fortsatt i en rasande fart. Den globala elektriska fordonsflottan beräknas år 2025 uppgå till 50 miljoner fordon, för att öka till cirka 275 miljoner fordon år 2040. Det framkommer i rapporten Fordonsindustrins framtida behov, framtagen av Region Stockholm i samarbete med KTH.
Skenande krav på kompetens inom fordonsindustrin
För hela fordonsindustrin – inklusive ett mycket stort antal underleverantörer – innebär elektrifieringen, digitaliseringen och uppkopplade fordon med allt mer avancerade programvaror ett ökande behov av nya kompetenser. Till detta kommer även en snabb utveckling mot automatisering och robotisering i produktionsledet, med införande av Industri 4.0, som också leder till ett ökat fokus på behovet nya strategier för kompetensförsörjning.
Den snabba tillväxten på elbilssidan gör batterier till en nyckelteknologi. För de flesta är Northvolts satsningar på att bygga batterifabriker i Sverige, och utomlands, ingen nyhet. Mindre känt är kanske de krav som efterfrågan på batterier från fordonsindustrins kommer att ställa de närmaste åren.
I rapporten Kompetensförsörjning för en hållbar batterivärdekedja i Sverige, framtagen av Energimyndigheten, konstaterar man att kvalificerad arbetskraft och kompetens om batteriteknik är en bristvara i Europa. Författarna hänvisar till European Batterry Alliance (EBA) som uppskattar att Europa kommer att behöva utbilda och omskola 800 000 arbetstagare fram till år 2025 för att möta kraven från den framväxande batterivärdekedjan.
Nya utbildningar ska överbrygga kompetensgap
Så hur kan vi minska det kompetensgap som finns i Sverige idag?
Energimyndighetens rapport betonar behovet av kraftigt utökade satsningar på kompetensutveckling och nya utbildningar. Ett förslag är mer modulära och dynamiska kursutbud som kan anpassas efter behov, och som också kan bli uppgraderingsutbildningar för befintlig personal. Ett exempel på en sådan utbildning är ”Ingenjör 4.0” – en webbaserad modulutbildning för anställda inom industrin med ingenjörsbakgrund, gemensamt framtagen av ett antal universitet.
Trots satsningar på nya utbildningar finns mycket kvar att göra. Det menar regeringens initiativ Fossilfritt Sverige, som i sin rapport Strategi för fossilfri konkurrenskraft pekar på att det krävs årliga investeringar på 500 miljoner kronor i kompetensutveckling de kommande tio åren. Dessutom måste fler än 1 000 personer om året utbilda sig områden kopplat till batterivärdekedjan. Rapporten beskriver också ett ökat tryck på att både utbilda och omskola en stor del av arbetskraften i en snabbare takt än tidigare.
Att mer kvalificerad batterikompetens är viktig för fordonsindustrins fortsatta elektrifiering framgår även av artikeln Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022 i tidningen Ingenjören. Här uppger Volvo Cars och Volvo AB ett behov av cirka 2 500 ingenjörer, och då främst batteriingenjörer och mjukvaruingenjörer.
Vi rekryterar just nu
Massivt behov av kompetensskifte
Fordonsindustrin inklusive underleverantörer sysselsätter idag cirka 167 000 personer i Sverige. I Stockholms Län finns en fordonsindustri med 190 företag. Så vilka förändringskrav kommer dessa företag ställas inför fram till 2030?
Rapporten ”Fordonsindustrins framtida behov” pekar på två centrala områden att prioritera:
- En starkare förmåga inom bland annat digitalisering och elektrifiering för att industrin ska kunna anpassa produktsortimentet.
- Ett mer organiserat arbete för att kontinuerligt rekrytera in, bygga upp, bibehålla och uppdatera aktuell kompetens.
I rapporten nämns en undersökning från Svenskt Näringsliv, Utbildning för kompetensutveckling och omställning, som visar att elektrifieringen av fordonsindustrin kommer att skapa ett massivt behov av kompetensskifte och ett livslångt lärande.
Den samlade bedömningen är att det finns behov av ny kompetens inom de närmaste fem åren för 30 000 – 40 000 ingenjörer. För KTH, en av aktörerna bakom rapporten, har de genomförda analyserna lett till en översyn av verksamhetsplanerna. Målet är nu att 20 procent av utbildningsvolymen ska vara inom livslångt lärande från och med 2023. Det handlar om att etablera nya kurser, anpassa befintliga och att ta fram utbildningsmodeller som kan genomföras digitalt.
Tuff konkurrens om mjukvarukompetens när bilar blir datorer på hjul
Elektrifieringen är givetvis en stark tekniktrend inom fordonsindustrin. Men en allt starkare trend är också digitaliseringen och uppkopplade fordon. Vissa har beskrivit det som att elfordon idag är ”datorer som rullar på hjul”. En utveckling som leder till kompetensförskjutning mot att framtidens kompetens alltmer kommer att handla om samspelet mellan hårdvara och mjukvara. Företag med spetskompetens inom speciellt mjukvaruarkitektur kommer därmed att få konkurrensfördelar.
Samtidigt ställer detta fordonsindustrin inför ytterligare utmaningar. Man kommer att få konkurrera med helt nya branscher vid rekrytering av medarbetare med rätt typ av IT-kompetens. Elektrifieringen och digitaliseringen ökar helt enkelt konkurrensen om humankapitalet, och för många av fordonsindustrins underleverantörer blir det extra tufft att klara kompetensförsörjningen.
En slutsats är att mindre företag måste hitta nya samarbetsformer. Man kommer inte att kunna ha all kompetens under samma tak. Istället blir allt fler företag sannolikt nischade mot unika områden. Något som kommer att kräva samverkan med andra aktörer inom områden där man inte har egen kärnkompetens.
Kunskapspåfyllning med reskilling och upskilling
I de enkätundersökningar som legat till grund för rapporten ”Fordonsindustrins framtida behov” framkommer ett stort intresse för att internutbilda personal till nya tekniska roller. Vidareutbildning ses som helt nödvändigt för att klara det pågående teknikskiftet. Man pekar också på behovet av att utarbeta mer strukturerade kompetensutvecklingsplaner. Och att identifiera och täppa igen dagens och framtidens kompetensgap.
Återigen framträder ett behov av kompetenslyft inom digitalisering och AI (Artificiell Intelligens). Det är ett lyft som bör ske på olika nivåer både på bredd och djup. Rapportens råd är att ta fram kompetensutvecklingsplaner som omfattar företagen som helhet men även nedbrutet på individnivå. Planerna bör utgå från identifierade kompetensbehov, företagens nuvarande kompetens och gapet däremellan. Även rapporten Teknikskifte och kompetensomställning i fordonsindustrin, framtagen av Business Region Göteborg, lyfter fram utbildning och kompetensutveckling som nyckelområden.
Slutsatsen är att fordonsindustrins samtliga ingenjörer kommer att behöva kunskapspåfyllning inom de tre teknikområdena elektrifiering, AI och autonoma fordon.
Rapporten nämner också ett pilotprojekt där bland andra Volvo medverkar och där medarbetarna får genomgå en utbildning i elektrifiering och batteriladdning. Utbildningarna är i form av fyra moduler och sträcker sig från en mer generell nivå ned till ett mer avancerat innehåll.
Att det här är högaktuella frågor som bör hamna högt upp på många styrelsers agendor råder det knappast något tvivel om. Konsultföretaget Gartner förutspår att den globala kompetensbristen kommer att öka de kommande åren, och att kompetensbrist utgör det största hindret för att införa ny teknik och öka konkurrenskraften. Detta gäller inom många teknikområden och hit hör även fordonsindustrin. En sannolik HR-trend är därför att ”reskilling” och ”upskilling” blir allt mer prioriterat.
Det finns dock ett krav för att man ska lyckas med en sådan kompetensutveckling: Företag måste lägga stor vikt vid att redan från början anställa rätt medarbetare. Medarbetare som både har förutsättningar och vilja att ständigt utvecklas, lära sig nya saker och som även är beredda att axla helt nya roller.
Objektiva urvalsmetoder hittar teknikskiftestalangerna
Tillgång på arbetskraft som underlättar fordonsindustrins elektrifiering och digitalisering är ett orosmoment. Den slutsatsen drar brittiska Institute of the Motor Industry. De varnar för att utvecklingen på kompetenssidan inte håller jämna steg med industrins snabba omvandling. Och lyfter fram kompetensrevisioner och nya metoder för kompetensbedömning som viktiga för att effektivt analysera arbetssökandes kapacitet. Samt deras vilja och förutsättningar för upskilling och reskilling.
Även för TNG Tech är det snabba teknikskiftet inom fordonsindustrin en utmaning. Men det är en spännande utmaning och vi har verktygen för att hjälpa industrin. Genom kompetensbaserade och objektiva urvalsmetoder kan vi effektivt mäta och jämföra olika soft skills. Bland annat låter vi alla sökande tidigt i processen genomföra arbetspsykologiska screeningtester. På så sätt lyckas vi hitta ingenjörer och tekniker med rätt förutsättningar att klara av och bli motiverade av den snabba tekniska utvecklingen.
Vill du veta mer om hur TNG Tech kan hjälpa din organisation säkra er kompetensförsörjning för såväl dagens som morgondagens utmaningar? Tveka inte att höra av dig! Vi erbjuder rekrytering och flexibla interimslösningar när ni snabbt behöver få in teknisk spetskompetens under en kortare eller längre period.
