Lästid: 3 minuter

Tillverkningsindustrin hotad av akut kompetensbrist

Stort omvandlingstryck förändrar kompetensbehovet

Automatisering, digitalisering, integration av tillverkning och tjänster och globaliserade värdekedjor. Det är bara några av de faktorer som just nu snabbt förändrar svensk tillverkningsindustri. Samtidigt utpekar experter kompetensbrist som ett av branschens största tillväxthinder. Så hur illa är det egentligen – och hur kan vi lösa framtidens kompetensförsörjning? TNG Tech har djupdykt i de senaste rapporterna och presenterar några av de viktigaste slutsatserna.

Strax före årsskiftet blir VD:n för Svenskt Närlingsliv, Jan-Olof Jacke, intervjuad i Dagens Industri. Han är orolig för att en otillräcklig kompetensförsörjning ska leda till att Sverige hamnar på efterkälken. Hur ser det då ut för svensk högteknologisk tillverkningsindustri? Hur klarar denna industribransch av att möta ett mycket snabbt förändrat kompetensbehov?

Inte så bra.

Det är slutsatsen som MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) drar i rapporten Industri- och teknikföretags egen bild av sin framtid, med underrubriken ”Full fart mot akut och strukturell kompetensbrist”. MITC:s kartläggning ger en bild av att Sveriges industri- och teknikföretag är på väg mot en accelererande kompetensbrist.

Behovet sex gånger större än utbudet

Under 2022 presenterade Region Jönköping resultatet av projektet Framtidssäkrad industri. Projektet genomfördes under två år och som en del ingick en omfattande kompetenskartläggning efter coronapandemin. Regionen ville ha svar på hur stort gapet är i länet mellan utbildningsutbud och efterfrågan inom industrin. Undersökningen visade att företagens behov av industriteknisk kompetens kommer att vara nästan sex gånger så stort som utbudet de närmaste åren.

Förlegad struktur för kompetensutveckling

Så vad kan vi göra för att vända trenden och skapa en mer hållbar kompetensförsörjning?

Tillväxtverket gav Göteborgs Universitet i uppdrag att studera hur kompetensbehoven inom tillverkningsindustrin ser ut. Resultatet blev rapporten Kompetenser för industri i omvandling.

Rapporten pekar på flera olika omvandlingstryck – det vill säga krafter som tvingar företag och regioner till förändring. För att de ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. Det handlar om teknologiska förändringar till följd av ökad automatisering, digitalisering och integration av tillverkning och tjänster. Men också institutionella-organisatoriska, marknadsmässiga och demografiska omvandlingar.

En slutats är att det idag saknas en logisk struktur för arbetet med nödvändig kompetensutveckling inom tillverkningsindustrin. Dagens kompetensförsörjningssystem är format efter behov som ligger många decennier tillbaka. Därmed är det nödvändigt att bryta detta mönster och anpassa systemet till en ny industriell struktur och ett teknikskifte mot Industri 4.0. För att lyckas med detta menar forskarna att det krävs det ett större engagemang från samhällsinstitutioner och företag, men också individer.

Lästips: Tusentals ingenjörer behöver upskilling – högskolor inte redo

Kompetensgemenskap med tillverkningsnära tjänsteföretag

Ett starkt organisatoriskt omvandlingstryck för tillverkningsindustrin är de allt tätare banden med tillverkningsnära tjänstesektorer, som har blivit livsviktiga samarbetspartners för industrin. I takt med att många av tillverkningsindustrins produkterbjudanden blir alltmer avancerade, ökar behovet av att etablera nära samarbeten med tjänstesektorn. Tjänsteföretagens kompetenslandskap ser annorlunda ut. Exempel på kompetenser som täcker upp industrins akuta behov är IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare inom dataprogrammering och datakonsulter.

Tillväxtverket konstaterar att det finns en stark tendens att yngre och välutbildad arbetskraft oftare börjar jobba inom tjänstesektorn. Något som ökar tillverkningsindustrins behov av att förstärka banden med denna sektor. För tillverkningsindustrin ses det som viktigt med satsningar på kompetensmässig spetskompetens som kan leda till att nya yrkesgrupper etableras. Exempelvis robotutvecklare, utvecklare av automatiseringslösningar och specialister inom IT-säkerhet.

Yrkesskicklighet får en bredare dimension

Tillgång till medarbetare med teknisk spetskompetens blir allt viktigare för tillverkningsindustrin, men Tillväxtverkets rapport pekar också på att man i framtiden kommer se bredare på vad yrkesskicklighet innebär.

Flexibilitet, självständig kreativitet och förmåga till problemlösning kommer att vara en viktig del av yrkesskickligheten. Liksom förmågan att konstruktivt se på förändringar i omgivningen. Individen måste också ha en vilja och förmåga att klara av och vilja hantera allt större och snabbare omvandlingstryck.

Samtidigt konstaterar forskarna att många industriföretag fortfarande använder sig av förhållandevis traditionella metoder för rekrytering. Något som kan göra det svårt att hitta medarbetare med rätt kombination av kompetens och personliga egenskaper.

Lästips: Ingenjörernas krav för att byta jobb 2023

Viktigt att bedöma soft skills – men ställer nya krav

Av rapporten från MITC framgår att många tillverkningsföretag har svårt att vid rekrytering bedöma vissa kompetenser. Rapporten pekar på det behov som industrins omvandling ställer på både hårda och mjuka kompetenser: soft skills. Slutsatserna är liknande de som Tillväxtverket gör i sin rapport, men MITC lyfter betydelsen av bättre rekryteringsrutiner.

De ”hårda” yrkesmässiga kompetenserna är relativt enkla att mäta genom kontroll av formell utbildning och erfarenhet. Men de blir inte speciellt användbara om de inte kombineras med andra färdigheter, som att kunna fatta beslut, vara öppen för förändringar, kunna inspirera, arbeta bra i grupp, ha drivkraft och förmåga att se helheten. Dessa mjuka kompetenser är dock svårare att mäta. Det finns också risk att rekryteringen uppfattas som obekväm, då dessa kompetenser rör sig i en luddig zon mellan person och kompetens. Något som ställer krav på rätt tillvägagångssätt och metoder.

Budskapet från MICT till tillverkningsindustrin är att arbeta mer med kompetensstrategier och att koppla dessa till de behov som framkommer i affärsplaner och som en effekt av allt större omvandlingstryck.