Lästid: 3 minuter

Tusentals ingenjörer behöver upskilling – högskolor inte redo

Rapport från Sveriges ingenjörer: ”Ekvation som inte går ihop”

Digitalisering, AI och pågående klimatomställning ökar behovet för yrkesverksamma ingenjörer att löpande uppdatera sina kunskaper genom vidareutbildning och upskilling. Men svenska lärosäten är dåligt rustade för att hjälpa dem. Det visar en rapport från fackförbundet Sveriges Ingenjörer.

Efterfrågan på ingenjörer är historiskt hög. Under 2022 nådde arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar 0,9 procent – den lägsta siffran på 10 år.

Att företag har behov av att rekrytera ingenjörer bekräftas av Teknikföretagens senaste kompetensundersökning. Den visar att fler än 8 av 10 teknikföretag har brist på kompetens inom något område.

Vidare framkommer i SCB:s arbetskraftsbarometer att 5 av 10 utbildningar som flest arbetsgivare uppger att de behöver öka antalet anställda med är ingenjörsutbildningar. Inriktningar som elektronik och dataelektronik är särskilt eftertraktade. Här uppger hela 80 procent av arbetsgivarna ett ökat behov på tre års sikt.

Var femte ingenjör tvivlar på sin kompetens

Samtidigt som efterfrågan på teknik- och ingenjörskompetens växer, upplever många av Sveriges yrkesverksamma ingenjörer att de inte har tillräckliga kunskaper för att klara sitt jobb inom tre år. Det framkommer i rapporten Tusentals ingenjörer knackar på högskolans dörr från 2022.

I rapporten har fackförbundet Sveriges Ingenjörer undersökt hur stor ingenjörernas efterfrågan på utbildning är – och om högskolornas utbud av kurser för yrkesverksamma är tillräckligt. Resultaten är hämtade från enkäten Ingenjörsbarometern 2021, panelfrågor till förbundets medlemmar samt intervjuer med företrädare för fem lärosäten.

Enligt Ingenjörsbarometern upplever var tionde respondent att de inte har tillräcklig kompetens. 11 procent är osäkra. Det innebär att totalt cirka 20 procent är osäkra eller tvivlar. En siffra som om den appliceras på hela Sveriges ingenjörskår motsvarar drygt 40 000 ingenjörer.

Högt tryck på universitet och högskolor

I rapporten varnar Sveriges Ingenjörer för en ekvation som inte går ihop.

18 procent av de svarande i fackförbundets medlemspanel uppger att nämligen att de tänkt återvända till högskolan eller universitetet inom tre år. Om svaren i panelen är representativa för alla ingenjörer innebär det att cirka 12 000 yrkesverksamma ingenjörer årligen planerarar att återvända till högskolan för att läsa en kurs.

Samtidigt har de tekniska högskolorna och tekniska fakulteterna på universiteten i stora drag endast erfarenhet av att utbilda programstudenter och inte av att ge fristående kurser. Dessutom kan det vara svårt för deras lärare att se vilka utbildningsbehov som de yrkesverksamma faktiskt har.

Läs även: Teknikskiftet inom fordonsindustrin ställer nya krav på kompetens

Nytänkande initiativ för upskilling

En annan utmaning är kursernas upplägg. 58 procent av de svarande i fackförbundets medlemspanel uppger att specifikt distanskurser skulle få dem att vidareutbilda sig. 40 procent efterfrågar kortare kurser och 42 procent lockas av kurser på lägre fart. Därmed kan en del anpassningar bli nödvändiga för svenska universitet och högskolor.

På den fronten är KTH den högskola som sticker ut, med 100 nya kurser anpassade för yrkesverksamma under hösten 2022. De har valt att gå med kraftigt underskott för att kunna bygga upp verksamheten och visa vad som är möjligt om finansiering finns framöver.

Ett annat exempel är Ingenjör 4.0 – en webbaserad modulutbildning för anställda inom industrin med ingenjörsbakgrund, gemensamt framtagen av ett antal svenska universitet. De erbjuder webbaserade läromoduler som leds av framstående lärare från svenska universitet. Modulerna kan kombineras utifrån deltagarens egna behov och önskemål, vilket gör det enkelt att skräddarsy upskilling utifrån såväl arbetsgivarens som individens unika behov. Modulerna tar cirka fyra timmar i veckan under en femveckorsperiod att slutföra. ”Upskilling that fits in the flow of work”, som de själva kallar det.

Krav på utökad finansiering

Men samtidigt som vissa lärosäten bryter ny mark, ligger majoriteten fortfarande på efterkälken. Mycket på grund av bristande finansiering, menar Sveriges Ingenjörer. ”Vi måste konstatera att högskolan som helhet inte är redo att från 2023 ta emot en kraftigt ökad tillströmning av yrkesverksamma som vill kompetensutveckla sig”, fastslår de i rapporten.

För att underlätta för ingenjörer att vidareutbilda sig har regeringen lagt fram ”århundradets kompetensreform”. Den går ut på att det ska vara möjligt att studera med upp till 80 procent av sin lön.

Sveriges Ingenjörer håller med om att detta kan ge möjligheter att frigöra tid och finansiera studier för den som vill öka sina kunskaper inom ett specifikt område. Men det förutsätter att ett tillgängligt kursutbud finns. För att reformen inte ska stanna vid en illusion menar fackförbundet att betydligt mer behöver göras:

– De ekonomiska stöden för individen är nu på plats, men det räcker inte för att det livslånga lärandet ska bli verklighet. Hela reformen riskerar att bli ett slag i luften utan förändringar i högskolornas arbetssätt och inte minst en långsiktig finansiering, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.