Lästid: 4 minuter

Senast redigerad: 2025-09-19

Ny data: Svensk industri omfamnar AI, men vem tar kommandot?

AI lyfter produktiviteten – men utan strategi stannar vinsterna

AI i industrin är redan vardag. Men det som borde vara en strategisk satsning leds ofta av… ingen. Tekniker, logistiker och ingenjörer driver utvecklingen framåt, medan chefer famlar i mörkret. Resultatet? En produktivitetsparadox där AI ger kraft – men saknar riktning. Allt enligt en ny undersökning från oss på TNG Tech.

För att kartlägga AI:s roll i arbetslivet genomförde TNG våren och sommaren 2025 en digital enkät bland över 800 svenska tjänstemän. Både chefer och specialister, från privat och offentlig sektor och med bred branschspridning. Respondenterna svarade anonymt på frågor om användning och attityder till generativ AI.

AI i teknikroller: redan vardag – inte framtid

För att fördjupa analysen har vi brutit ner resultaten och tittat på specifika roller och branscher. Bland respondenter inom teknik och industri, samt inköp och logistik, uppger 61 % att de använder AI i sitt dagliga arbete.

Tekniker och ingenjörer använder främst AI för att dokumentera och beskriva tekniska lösningar, felsökning och analysera mät- och sensordata. Men endast 3 % använder AI för CAD/CAM.

Inom logistik och inköp används AI för att förutse behov, efterfrågan och skapa inköpsprognoser, följt av kostnadsbesparingar, leverantörsjämförelser, riskbedömningar och avtalsunderlag. Däremot ser mer automatiserade lösningar – som lagerstyrning eller ruttoptimering – än så länge ut att vara ovanliga.

Totalt sett är 75 % positiva till att använda AI på jobbet, varav 43 % mycket positiva. 63 % uppger att de känner sig redo att använda tekniken. Vilket visar på en relativt hög mognadsgrad på individnivå.

Affärsvinster: mer än bara tidsbesparingar

Det är inte förvånande att majoriteten är positiva.

Hela 64 % uppger att AI gjort dem snabbare och mer produktiva. Sju av tio ingenjörer spar minst en halvtimme varje dag – och nästan var femte spar över en timme.

Men den största nyttan är inte bara tidsvinsterna i sig, utan hur tiden används:

• Genomföra övriga arbetsuppgifter bättre (59 %)
• Minska stress (47 %)
• Skapa utrymme för strategiskt arbete (36 %) och nya uppgifter (45 %).

Produktivitetsparadoxen: stora vinster, men utan strategi

42 % säger att AI förändrat hur de tänker kring problemlösning – en grundläggande förändring i arbetssätt. Samtidigt uppger hela 71 % att deras arbetsplats inte mäter effektiviteten av AI.

Det skapar en tydlig paradox: stora vinster på individnivå, men ingen strategisk utveckling på organisationsnivå.

– Tänk dig en teknikbransch där vi inte mäter innovation, kvalitet eller effektivitet utan förlitar oss på magkänsla. Det är verkligheten för många teknikföretag idag när det kommer till AI, säger Pär Johansson, produktägare på TNG Tech.

Svensk konkurrenskraft på spel

Datan från TNG Tech speglar en bredare nationell utmaning. Enligt McKinsey är Sverige ett paradoxernas land: teknologiskt ledande – men långsamt i förändringstakten.

Denna paradox är dock inte unik för Sverige. En studie från MIT Sloan lyfter hur tillverkningsindustrin internationellt upplever samma fenomen: AI används flitigt i vardagen och skapar mätbara vinster på individnivå – men organisationerna lyckas ofta inte skala upp effekten till strategisk nivå. Detta så kallade productivity paradox visar att gapet mellan potential och faktisk avkastning växer, särskilt när ledarskap och styrning inte hänger med.

En global studie från Hexagons division för Asset Lifecycle Intelligence, återgiven i Svensk Verkstad, pekar dessutom på att tillverkningsindustrin är den bransch som har störst digitala utmaningar. Bland de problem som lyfts av 400 industriledare återkommer tre tydliga hinder: förlust av kompetens när personal går i pension, föråldrade system och växande cybersäkerhetsrisker. Trots investeringar i digitala verktyg som 3D-modeller och dashboards uteblir nyttan ofta – framför allt på grund av bristande dataintegration och skalbarhet.

Tillsammans förstärker dessa resultat bilden: industrin satsar på AI och digitalisering, men utan rätt strategi, integration och ledarskap riskerar vinsterna att stanna vid individuella initiativ.

Ledarskapets blinda fläck: AI utan riktning

Så hur ser det ut med ledarskapet då?

• 46 % har inte fått någon tid alls från sin närmsta chef att utforska AI
• 26 % vet inte om chefen uppskattar AI-användning
• 45 % säger att deras chef inte ens förväntar sig tidsvinster från AI

Som en följd missar många teknikföretag chansen att ta kontroll över utvecklingen. Bara 8 % har dessutom fått vägledning i hur man hanterar AI-hallucinationer eller bias. Något som ökar risken för felaktiga beslut och kan skada både kvalitet och tillit.

Och endast 12 % uppger att deras arbetsplats har en AI-strategi. Nästan hälften, 44 %, svarar “Nej – inte vad jag vet” på frågan om det finns interna riktlinjer eller policy för hur AI får användas.

– Det är tydligt att AI gör nytta redan idag. Men att medarbetarna lär sig på egen hand, utan vägledning, skapar både ojämlikhet och risk för felanvändning. Här behövs en förflyttning i chefers mindset. AI handlar inte bara om teknik utan är idag en strategisk fråga för innovation, effektivitet och kompetensutveckling, konstaterar Pär.

Industri 5.0 ställer nya krav på AI-kompetens

En annan chefsutmaning är de snabbt skiftande kompetenskraven. Särskilt tydliga inom industrin, där övergången till Industri 5.0 förändrar spelplanen i grunden. Här blir samspelet mellan människor och avancerad teknik – inte minst AI – avgörande. För chefer innebär det nya krav: att både förstå tekniken och samtidigt kunna attrahera och utveckla rätt kompetens.

Trots det får sju av tio kandidater aldrig frågor om AI på anställningsintervjun. Bara 17 % av cheferna anser dessutom att AI-kompetens är viktigt vid rekrytering och inhyrning av ny personal.

Enligt World Economic Forums Future of Jobs Report blir just AI- och analytiska färdigheter avgörande de kommande fem åren. Att inte väga in detta i kompetensförsörjningen framåt riskerar därmed att underminera både innovation och förmågan att locka rätt talanger och seniora specialister.

– När chefer inte efterfrågar AI-kompetens i rekryteringen missar man inte bara en viktig färdighet – man riskerar också att gå miste om de mest attraktiva kandidaterna då vår studie visar att många lockas till arbetsgivare som satsar på AI, avslutar Pär Johansson.