Lästid: 4 minuter
Skippa utbildningskrav och satsa på learnability
”Dags att spränga papperstaket”
Utbildning är ett av de vanligaste urvalskriterierna i en rekrytering. Men hur relevant är det egentligen och vilket betydelse har det för individens prestation i arbetet? Ganska lite säger forskningen. Därför menar allt fler experter att det är dags att bryta trenden med ”examensinflation” och förutfattade meningar om betyg – till förmån för kandidaternas faktiska inlärningsförmåga. Det vill säga: Learnability.
Har du rätt utbildning? Inte? Då går jobbet till någon annan. Ja, så låter det i de flesta rekryteringar idag trots att forskningen visar ett relativt lågt samband mellan utbildning och arbetsprestation.
Utbildning – möjliggörare eller grindvakt
Låt oss dock klargöra en sak först: utbildning är inte bortkastad tid. Tvärtom är utbildning ofta en otroligt bra källa till kunskap och praktiskt handhavande.
Men eftersom utbildning nästan lika ofta utgör ett krav i massor av andra yrken är det givetvis intressant att fråga sig vad kravet ger. Är det relevant att kräva examen, eller ens slutbetyg från gymnasiet, i varenda anställning? Anställer man verkligen de bästa medarbetarna så här? Och om inte, vilka är det man då man missar och därmed stänger ute från arbetsmarknaden?
Läs även: Sysslar du med omedveten diskriminering?
Forskning om utbildning och prestation
En av de mest kända studierna om hur utbildningsnivå påverkar individers prestation i arbetslivet är en metastudie av Schmidt och Hunter (1998). Vilken faktiskt bara kunde visa ett svagt positivt samband (p = 0.10) mellan antal års utbildning och arbetsprestation. Ett samband en bra bit lägre än slumpen (p = 0.50).
Senare studier om utbildning och korrelation med arbetslivsprestation har visat ungefär samma korrelation, men att sambandet tycks vara något starkare ju mer komplext ett arbete är.
Det finns även smalare studier som exempelvis har jämfört chefers prestation baserat på om de hade en kandidatexamen eller masterexamen, liksom val av studieämne, utan att hitta något samband. Medan andra studier, också dessa på chefers prestation, kunde hitta ett visst samband mellan avgångsbetyg och prestation i arbetslivet.
Kort sagt säger forskningen att utbildning inte är någon garanti för framgång i arbetslivet. Så varför är arbetsgivare så förtjusta i att sätta utbildning som ett skallkrav i så många rekryteringar?
Papperstak och examensinflation
Ungefär sedan millennieskiftet kan man se att allt fler arbetsgivare över världen har börjat lägga till krav på högre examen i sina jobbannonser. Och att universitetsexamen blivit ett krav även på jobb där det egentligen inte är nödvändigt. Idag har det här fått ett namn: examensinflation.
Samma tendenser kan även ses i instegsjobb i Sverige, där kravet på slutbetyg från gymnasiet vuxit. Vilket idag stänger ute nästan 30 % av unga vuxna på den svenska arbetsmarknaden, då den svenska skolgången och betygssystemet blivit allt tuffare.
Även i antagningar till talang- och traineeprogram, där arbetsgivare vill öppna upp för medarbetare med begränsad yrkeserfarenhet, ligger fokus allt som oftast på kandidaternas examen och betyg. Snarare än vad de faktiskt lärt sig och kan.
Enligt rapporten Greenhouse EMEA HR Manager AI & Bias Pulse Report uppger nästan 7 av 10 arbetsgivare att de påverkas av kandidatens utbildningsbakgrund i en rekrytering. Var femte person medger att de endast anställer från de mest prestigefulla universiteten och över hälften medgav att de gärna anställer någon med samma utbildningsbakgrund som sig själv.
Självklart leder detta till en betydligt mindre talangpool. Samt att rekryteringar tar längre tid än nödvändigt. Men också att verksamheterna missar möjligheten att ta del av ett bredare perspektiv – och därmed affärsmöjligheter – eftersom man inte välkomnar en mångfald av bakgrunder.
Med andra ord är det dags att spränga det så kallade papperstaket!
Säg hej till learnability!
Precis som att två elever som har pluggat exakt lika många timmar inför ett prov kan få två olika resultat, kan två ekonomer med samma masterexamen från exakt samma universitet ha olika kunskaper om ekonomi. Liksom dra olika slutsatser och komma med olika lösningsförslag på samma problemsituation.
Med andra ord är utbildning inte en garanti för kunskap. Men också, och kanske ännu viktigare, är utbildning inte en garanti för prestation. Inte heller att personen har rätt färdigheter för att lära nytt om och om igen. Vilket dagens arbetsliv till månt och mycket handlar om. Inte minst i tjänstemannayrken som präglas av hög förändringstakt och lösningsförmåga.
Nyckeln som allt fler talar om stavas därför Learnability. Eller inlärningsförmåga, som vi säger i Sverige. Alltså individens förmåga att visa nyfikenhet för nya möjligheter, att vara rustad för förändring och framför allt har mental kapacitet för att snabbt sätta sig in i nya ämnen och problemområden.
Vi rekryterar just nu
Kärnan i skills-based hiring
Learnalibity – samt synsättet att utbildning inte måste vara en grindvakt i all rekrytering – utgör även kärnan i det som världen över blivit känt som skills-based hiring. Och argumenten som talar för är många.
Till exempel visar en studie från Harvard Business Review att de mest framgångsrika verksamheterna idag är just de som sätter potential och learnability i fokus när de rekryterar. Samtidigt bekräftar data från Forrester att rekrytering med ett skills-first-perspektiv är fem gånger bättre på att förutsäga en individs framtida arbetsprestation jämfört med rekrytering baserat på utbildningsbakgrund. Och 2,5 gånger mer prediktivt än rekrytering baserat på arbetslivserfarenhet.
Otroligt spännande, tycker vi på TNG som i åratal utmanat våra kunders slentrianmässiga krav på utbildning eller X antal års erfarenhet.
Enkelt med fördomsfri rekryteringsmetodik
För i vår datadrivna och fördomsfria rekrytering är det vad kandidaten kan och har möjlighet att lära sig som ska stå i fokus. Det vi i vardagligt tal kallar kompetens och potential. Med andra ord är det inte hur individen har fått sin kunskap och avgörande färdighet som är det viktiga, utan att individen har det som krävs för tjänsten.
Dessutom vet vi att traditionella urvalsmetoder, som personligt brev, cv och intervju, inte räcker för att hitta kandidatens learnability. Utan det krävs andra, nya tillvägagångssätt.
Därför har vi tagit fram en datadriven och fördomsfri rekryteringsmetodik™ baserat på den senaste forskningen om rekrytering och urval. Här hjälper vi dig att opartiskt mäta kandidaternas kompetens, potential och framtida arbetsprestation. Så att du alltid får den bästa kandidaten i varje tillsättning.
Vill du veta mer om hur vi på TNG kan hjälpa dig med rekrytering, interimskonsulter och bemanning på kort och lång sikt? Hör av dig till oss idag så ser vi till att hjälpa din verksamhet på bästa sätt!
Datadrivet och fördomsfritt. För att det ger resultat.
TNG är specialister på fördomsfri rekrytering, bemanning och interim. Vi erbjuder rekryterings- och konsultlösningar inom alla tjänstemannaområden, i hela Sverige. Vidare specialiserar vi oss där vi ser ökade krav på grund av kompetensbristen, till exempel på teknik- och chefsrekrytering.
Genom vår fördomsfria och datadrivna rekryteringsmetodik™ kan vi strukturerat mäta kompetens, potential och framtida arbetsprestation. Resultatet? Bättre matchningar, färre felrekryteringar, faktabaserade och datadrivna beslutsunderlag, fler diversifierade kandidater och konsulter, samt ett starkare employer brand för dig som kund och en mer rättvis rekryteringsupplevelse för jobbsökare.
